onsdag 25 januari 2012

Flugornas herre av W Golding



Jag ville läsa Flugornas herre för att se om det fanns beröringspunkter mellan boken och filmen Play. Ja, likheter finns. Båda handlar om unga pojkar som på olika sätt vill utöva sin makt över andra barn genom hot och våld eller hot om våld. Fruktan är viktiga ingredienser i bägge dramerna.

Flugornas herre är en av den moderna världslitteraturens främsta och mest lästa romaner. Nobelpristagaren (1983) William Golding har i detta pojkäventyr skapat ett drama över den mänskliga civilisationens utveckling. Men han hade svårigheter med att få boken utgiven. Ett bokförlag refuserade boken med kommentaren "Absurd och ointressant fantasi...Trist och dålig. Meningslös". Boken hamnade i refuseringshögen. Men ödet ville annorlunda. En ung nyanställd förläggare tog boken från högen och läste den och lyckades övertala en äldre förläggare om bokens kvalitéer. Han bad Golding göra några ändringar och även ändra titeln. Golding gav boken namnet " Lord of the flies" och 1954 gavs boken ut.

Boken handlar om en grupp pojkar mellan sex och tolv år som efter ett flyghaveri kastas iland på en liten ö i Söderhavet. De stiftar lagar, fördelar sysslorna och väljer anförare. Deras tillvaro kan bli paradisisk med rik tillgång på god mat, sol och fullständig frihet från de vuxnas tvång. Men snart tar leken en annan vändning: skräcken kryper över pojkarna, rivaliteten växer mellan ledarna. Det som kunde varit ett spännande sommarlovsäventyr blir en furiös hetsjakt där fruktan och grymhet härskar.

söndag 8 januari 2012

Play av Ruben Östlund



Nu har jag äntligen sett den omtalade filmen Play av Ruben Östlund. Filmen har sedan den visades i Cannes skapat debatt i framförallt stockholmstidningar. Man har skrivit att filmen är rasistisk eftersom det är 5 svarta killar som är the bad boys.

Jag tycker att det är en oerhört viktig film, att den visar dagens samhälle på ett trovärdigt sätt. Jag uppfattar att filmen först och främst beskriver den hemska verklighet som barn stora delar av sin barndom lever i. Med hot om våld och faktiskt våld från andra barn. Och barnens resignation för vuxenvärldens ovilja / oförmåga att se och ingripa. Beppe Wolgers text om att "Barn är ett folk och de bor i ett främmande land ..." är verkligen sann. Dagens barn framlever sin barndom i särskilda reservat, med mycket begränsade vuxenkontakter och erfarenhet av sina föräldrarnas vardagsliv. Som ju till största delen levs utanför hemmet. För hur många barn hänger på mammas och pappas arbetsplats för att förstå och hjälpa till med vad de håller på med hela dagarna?

Vuxna har blivit rädda föra att lägga sig i när de ser oegentligheter på stan mellan barn. Dels finns en rädsla för att de ska bli utsatta för våld av barnen men också att andra vuxna ska säga till att man inte ska ge sig på yngre. Det visades i en scen mot slutet när en pappa skällde ut en av killarna och genast kom det en kvinna och lade sig i och tog barnet i försvar. Han var ju i dubbelt underläge, både barn och invandrare.

Grattis till sju Guldbagge nomineringar för Bästa film, Bästa regi, Bästa manliga huvudroll, (KevinVaz, ledaren i rånargänget), Bästa foto, Bästa manuskript, Bästa klippning och Bästa kostym.
Den 23 januari 2012 hålls Guldbaggegalan.


Senare tillägg:
Grattis!
Filmen fick guldbagge för Bästa regi, Bästa foto och Bästa kostym